Christine - min vardag, mina åsikter

Tänk vad små ord kan betyda..

Tar det från början..

Igår kom en kvinna in på jobbet och frågade om man kunde pumpa cykeln här någonstans
japp, svarar jag, dra in cykeln och så rakt ut genom dörren där nere (pekar) så kommer du ut på cykelverkstaden, pumpen sitter nämligen fast där..
så går hon ut och hämtar cykeln och jag ser att Hakim är i butiken, så följer med henne ner till verkstaden och ska hjälpa henne pumpa.
Pumpar framhjulet, men på nå vis så lyckas jag inte med det bakre.. precis då kommer Hakim så jag ber honom ta över.. och när jag ska gå så hör jag hur dottern som sitter i trappan säger "vet du.. du är fin" till mig! jag blev så chokad.. så jag sa bara tack och gick..
men vad fint det var :) Hon nådde kanske inte äns upp till midjan på mig..
Gjorde verkligen min dag.

Så skulle jag återberätta det för Carina och då kom nästan tårarna.. blev så rörd av dessa små ord.. så fint och spontant, men det är så barn är :)
Berättade det för Linda idag också och vi diskuterade det där..
Barn ser sånt som andra inte ser.. visst hon kanske tyckte att jag var söt, men att jag var fin kanske egentligen var att jag var snäll och hjälpte dem med ett leende på läpparna. Det har jag alltid när jag hjälper till i butiken :)
Och för övrigt också så ofta jag kan, ler även mot folk jag möter när jag är ute och går..
tänk vad ett litet leende kan göra..
och det var nog det hon såg.. :)

För inte var så speciellt fin igår på jobbet.. haha..
Det var runt 20 grader ute i skuggan! kvavt på jobbet, kände hur svetten rann både längst ryggen och i pannan..
även fast jag hade funktionspike med korta ärmar och luftiga byxor..
håret i en hästsvans och luggen åt alla håll..
men kallar du det vackert så visst :)